Långa nätter.
Vaknar mitt i natten och gråter.
Skuggorna kryper närmare
och jag gömmer mig under täcket.
Vill inte höra vinden som tjuter.
Vill inte andas den instängda luften.
Jag lyssnar till bruset i öronen.
Och väntar till soluppgången med att andas.
Skuggorna kryper närmare
och jag gömmer mig under täcket.
Vill inte höra vinden som tjuter.
Vill inte andas den instängda luften.
Jag lyssnar till bruset i öronen.
Och väntar till soluppgången med att andas.
Kommentarer
Postat av: Sofia i London
passar in på mig som är så mörkrädd!
Postat av: Iri
Mörker kan kännas som varm, svart sammet. Men på sistone har det bara kännts hotfullt. Om du är lite rutinerad som mörkrädd kanske du kan hjälpa mig.
Vad ska man göra?
Trackback
